Södra Gottsunda ligger mitt i en gammal kulturbyggd. Namnet Gottsunda finns belagt redan 1304, och gällde då området vid Hågaåns östra strand, nära dagens Lurbo bro. Den gård som senare byggdes på platsen fick namnet Gottsunda gård, och har det namnet än idag.

Namnet Gottsunda kommer troligen från Gutars sund, den smala passage för vatten som finns mellan bergshöjderna vid Lurbo, då stora delar av Hågaåns dalgång var en vik av Mälaren. Från 1300-talet tillhörde Gottsunda, liksom Vårdsätra, kyrkan i Uppsala. Långt senare blev det andra ägare. På kartan från 1820 benämns nuvarande Vårdsätra kvarn för Lilla Gottsunda, som då också hade markering för tegelbruk. På vissa kartor eller i texter finns istället Gottsunda kvarn angivet.

Gottsundagipen är ett nytt namn, och avser den smala, uppodlade dalgången som sträcker sig från Södra Gottsunda till det tidigare Svankärret i Graneberg. Gottsundagipen är 2,5 km lång och ca 100-150 bred. Enligt ordböcker betyder ”gip” ett stycke öppen mark som skär in i skogsmark. Gottsundagipen sköts av kommunen och är planerad för fritidsaktiviteter som promenader, lek och spel samt odling i koloniområdet.

Idag finns områdena Södra Gottsunda, Norra eller Gamla Gottsunda och Gottsunda, som är ett helt nytt område från 70-talet. På västra sidan av Hågaån finns skogsområdet Nåsten med Predikstolen och fornborgen Nåsten. Där finns även husgrunder efter fäbodarna, en plats som varit bebodd under lång tid, där de senaste husen försvann för några årtionden sedan.

I Södra Gottsundas närområde finns bland annat gravområden från bronsåldern, samt runsten från 1000-talet. Många historiska lämningar har förstörts i och med att området varit bebott under så lång tid, och fortfarande bebyggs. Landhöjningen har också förändrat landskapet, och gör så fortfarande.

Läs mer hos Wardsaetra & Gutasunds hembygdsförening